Smärta!
Söndag, FAN rent ut sagt vad ont jag hade i min mage, visste inte vart jag skulle ta vägen, kunde inte sova en minut. Jag var faktiskt uppe hela natten och mitt i all värk i magen som jag ALDRIG kan beskriva hur ont det gjorde började jag att kräkas. Kul, maginfluensan tänkte jag, men fortfarande var jag orolig över att jag hade sån smärta i magen, kunde det bara vara maginfluensan? Måndagen kom, jag hade fortfarande inte sovit en minut under natten och fortfarande kräktes jag, jag tänkte att jag måste få i mig nån mat så att jag inte bara kräktes galla hela tiden, så maten för måndagen var: ett äpple.
Jag slutade att kräkas och hela måndag natt kräktes jag inte, men magen den värkte så in i helskotta fortfarande. Jag kunde sova en timme ung sen vakna jag, så höll det på den natten... Tisdagen kom och jag riktigt KÄMPADE för att få i mig en rostad macka, det tog tid och det gick precis på gränsen. Jag ringde sjukvårdsupplysningen och berättade om mitt lilla problem, sjuksköterskan i telefonen sa att jag skulle dricka mycket och om värken i magen ej gick över fram tills eftermiddagen skulle jag ringa igen. Och jag fick så klart ringa igen, klockan var 3 och jag hade fortfarande ont, sjuksköterskan som svarade nu sa att jag genast skulle åka in till akuten, linus mamma fick springa hem från jobb och köra mig för bussen kunde jag ju ej ta, hade aldrig klarat av att gå till busshålsplatsen, SMÄRTA!
Ja och ni vet ju hur det är på sjukhus.. LÅÅÅÅNG VÄNTETID! Men man blev lite underhållen när man var där och vänta, där kom killar i handfängsle, män höga som höghus, senila gubbar i rullstolar som körde på en och rörde sig inte ur fläcken.. tillsisst var det min tur, jag fick komma in ta lite blodprov och bla bla bla, sen ut i väntrummet och vänta igen USH!! Ja sen efter ytterligare en tid blev jag inkallad igen, nu fick jag ligga i ett rum på en mycket obehaglig brits i några timmar innan en läkarstuderande kom in och förhörde mig, kände på magen, stoppa fingrar i rumpan och sedan frågar "hur kändes det?" Ja och jag i min glans svarar ju "Ja, det är ju inte varje dag man får ett finger i rumpan precis" haha tror både han och mamma blev lite generade där, men vadå?? haha
Ja sen fick man ju vänta YTTERLIGARE några timmar så kom den riktiga docktorn in och sa att jag skulle behöva stanna över så ja jag fick byta till en behagligare säng och vänta i den innan jag kom in i ett rum med 4 andra damer, den ena skrek mitt i natten och sjuksköterskorna kom in och berätta att tanten var på sjukhus, är jag? Jasså... svarade tanten haha gulligt.
Nästa dag fick jag byta rum, till ett bättre med bara 2 sängar YES! Det är så himla störigt att dela rum med så många, sjuksköterskorna kommer in och stör varje timme när man är fler i ett rum. Iallafall så skulle jag på ultraljud där dom såg vätska som var utspritt lite i magen mer såg de inte, så när jag kom tillbaka till rummet skulle jag in och duscha för att jag sedan skulle till operations salen, aldrig kunde jag föreställa mig att mamma skulle behöva duscha mig som 20 åring haha men jag klarade inte av det själv, u know PAIN!
klockan 6 på onsdagen bar det av till operationssalen, lite nervös var man man inte så farligt.. När jag kom ner till operationssalarna asså gud, det var en svart lång korridor, kändes som att man var i rymden eller nått där var jätte läskigt så kom jag in i operations salen, det fanns inga fönster bara typ metal väggar så kusligt! Och sedan fick jag andas i en sån sak och bye bye... i was gone.. Vaknade upp många timmar senare i ett annat rum utan blindtarm hihi
De var alltså tvugna att operera bort min blindtarm eftersom att den var aldeles svart och infekterad, så det var alltså den som spökade med min mage, inte var det maginfluensan.
Jag fick ligga kvar på sjukhuset ända till söndags, sååå trååkigt, men hade ju ont i magen efter operationen också fast på ett annat sätt, och var så himla utmattad kunde bara sova hela tiden, men jag var ju tvungen att börja äta för det hade jag ju inte fått innan, hade fått dropp istället, mmm jummy! haha men det gick inte så bra, för det första, maten var riktigt disgusting och för det andra så hade jag inte ätit på några dagar och hade ingen aptit. Men allt efter dagarna gick var det en undersköterska som tvingade mig haha "äter du inte blir vi tvugna att sätta dig på dropp igen, du måste få i dig näring" Oj ja jag blev rädd så jag var ju tvungen att tvinga mig själv lite grann.. Tillsisst blev det söndag och jag väntade på att läkaren skulle komma in och släppa mig ut i det fria igen, och jippi runt 6 tiden på kvällen var det äntligen dax igen! Gud vad skönt det skulle bli!
Men måste säga, man blev lite som en "familj" när man la där på sjukhuset, hade nog den bästa rumskompisen ever! Gunilla, som hade så många historier och äventyr som hon berätta, och damerna och gubbarna i matsalen när man skulle äta haha det blir nog så, hoppas att allt har gått bra för dem!
Det roliga är... att min syster var tvungen att operera bort sin blindtarm för bara några veckor sedan.. HUR kan det var så konstigt att vi blir tvugna att operera bort våra blindtarmar så tättintill? =S haha
Ja det är vad som har hänt senaste veckan, och nu är jag som sagt var sjukskriven i två veckor.. Tjingepling!
